Vaknar tidigt på morgonen, solstrålarna skiner in genom fönsret och lyser upp hela rummet. Går iväg till bussen, ängnar en tanke åt hur varmt det är. Sätter på mig solglasögonen och njuter.

På långrasten blir man bjuden av en snäll människa på glass och sätter sig i solen och njuter lite mera. I skolan råder sommarstämning trots att det "bara" är maj. Inga särskilt viktiga lektioner, bara förberedelser för kursprov och omprov.

På bussen tänker man ut en fenomenalt blogginlägg och njuter lite mer av solen. Kliver av, sätter på en underbar låt ( ) och vill inte göra annat än att slänga sig i dikeskanten och falla i oändligheten, men gör det inte eftersom grannen kör förbi. Istället vänder man blicken mot himlen och förundras över hur vackra och otroligt somriga moln är. Njuter lite till. Tänker på sommaren och längtar.

Sen kommer man på att det inte är någon mening med att längta utan ängnar istället tiden åt att bara njuta och helt enkelt vara korkad, tom och glad.